Igår blev det diskussion. Vana som vi är att tänka i binära kategorier blev det två uppfattningar som stod i konflikt. Jag redogör för gårdagens konflikt med siffrorna 1 & 2. Jag vet inte vad jag tycker. (eller samma uttryck utan dualistiska antaganden om självet: Jag har inte tagit ställning i frågan) /AT

1 - Många som skriver om Khemiri är imponerade av hans kreativa språk, det står exempelvis att "han leker med oss" eller "Han har ett spännande språk". Det finns till och med en C-uppsats som går under namnet: "Khemiriskans knasiga kreativitet : en kartläggning av Jonas Hassen Khemiris artificiella språk i boken Montecore - en unik tiger" (se länk) . Många som belyser språket i hans texter stannar oftast där i tänkande, ingen talar om innehållet. (Om innehållet nämns så är det oftast något om det så kallade utanförskapet) Få lyfter fram de strukturer han överskrider genom innehållet eller diskuterar de teser som drivs i texterna. Diskussionerna om makter finns ingenstans.Varför gör karaktärerna så? Varför är det där med i historien?

2 - Ettornas analys är lite tafflig, den bygger på en distinktion mellan innehåll och språk. En distinktion som vi i uk hela tiden försöker utmana. Distinktionen bygger på idén om att språk är något annat "vid sidan om" verkligheten och i bästa fall speglar den rättvist. Ettorna tänker att Khemiri har ett innehåll som gömmer sig bakom språket, något som bara de kan se. Vidare menar de att samma teser skulle kunna drivas med ett annat språk. Det är snarare så att Khemiris skönlitterära stilar är oavskiljeliga från de teser han driver, från de strukturer han behandlar. När Khemiri driver en språkfilosofisk tes kan vi inte bortse från hur han själv använder språket.

1 - Tvåorna vill uppenbarligen reducera Khemiris texter till att handla om begrepp som "elefantballish" eller "muddafakkin". Det vill inte vi. Om vi lägger alltför stor vikt vid textens språkliga utformning hamnar vi lätt i uppfattningen att Khemiri är subjektet bakom utsagorna. (Det var flera som gjorde det med Ett öga rött, en journalist försökte leta efter Halims lägenhet!) Från den positionen är det inte långt till att beskriva Khemiri som en "invandrarröst" eller hans texter som "tvättäkta rinkebysvenska". Istället för att stirra blint på elefantballish bör vi lyfta blicken och tänka lite mer.

2. Innehåll bortom språket, ha! Ettorna är töntiga hermeneutiker.

1. Spiken i kistan för tvåornas position borde väl ända vara följande beskrivning som Khemiri gjorde i en intervju i tidningen Trots Allt (se länk):

Det här språket som Halim konstruerar i sin dagbok, ett slags talspråk med influenser från "nysvenska", är det enbart en stilistisk grej från din sida eller har det också en politisk laddning?

- Jag började tänka på det som en makthandling: att vad händer om man med flit bryter ner språket? Om jag hela tiden visar att jag kan, jag vet precis att det heter vimmelkantig men jag säger att huvudet är fullt av vimmelkanter. Jag började spåna på den maktförskjutning det innebär. Rent stilistiskt öppnade det upp för mig på det sättet att jag kunde ha väldigt kul medan jag skrev, och det hoppas jag märks också.

2. - Det där citatet är snarare ett stöd för vår position. Att hans skönlitterära stil innebär en maktförskjutning.

1. - Nej, citatet visar att han skönlitterära stil bara var ett sätt att ha kul.  

________________________________________________________________

http://www.uppsatser.se/om/Jonas+Hassen+Khemiri/

http://www.trotsallt.se/aktuellt_nummer/2_04/oslipat.htm

 

Ferrante

23 juli 2008 17:42

En något sen kommentar, men en kommentar likafullt. Ögnade igenom länkade uppsats och fann en intressant synpunkt som faktiskt inte slagit mig innan, den att Khemiri först och främst skriver till dem som behärskar det "korrekta" svenska språket. Gör en inte det blir det naturligtvis svårare att se Khemiris språkliga krumbukter, och hans författarskap (här avses Ett öga rött & Montecore) riskerar reduceras till två tråkiga böcker om killar och deras fäder.

Är detta en medveten handling från Khemiris sida? Det är i vilket fall ett gott exempel på relationen mellan språk och makt, då de mindre "korrekt"-svenskakunniga läsarna stängs ute från den diskussion som Khemiri tycks eftersträva.

 

AT

23 juli 2008 21:50

Ett mycket intressant inlägg, en tankeinjektion. Jag har själv aldrig tänkt i dessa banor. Det är bra frågor: Vem läser hans böcker? Vem är de riktade till? Var förs diskussionerna och av vilka? Och med Foucault i tankarna: Från vilka positioner sker utsagorna? Svaret på frågorna tycks uppenbarligen peka i riktning makt/språk.

Jag tror inte Khemiri riktar sig till akademisk medelklas men det är där boken landar. Syftet var kanske en maktförkjutning, att boken landar i akademisk medelklass är kanske ingen slump, det är där maktförkjutningens vibrationer är som störst.

Jag tror att hans böcker kan uppfattas som tråkiga, men inte i synnerhet av "de Andra". Jag tror inte att böckerna är inte skirvna på "de Andras" språk och därför blir tråkiga. Om det är så att böckerna uppfattas som tråkigare av de Andra så kanske det är för att maktförkjutningen inte är lika stor där, fast det är tveksamt. Det är väl utmanandet av dessa kategorier som kan skapa maktförskjutningar. Men bara mediet "bok" gör att verket automatiskt hamnar i en viss samhällsklass.

Kan det vara så att alla andra än akademisk medelklass utestängs från diskussionerna? Det tror jag. Där ligger nog inte makten hos Khemiri. Men som du säger, bara det att böckerna blir utestägningsmekanismer visar kanske tydligare än något annat de strukturer han försöker rubba.

vänligt och obestämt /AT

 

AT

23 juli 2008 21:53

Det ska inte var dubbelnegation på rad 11 nerifrån. Rättelsen blir alltså: Jag tror inte att böckerna är skrivna på "de Andras" språk....

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Ungkhemirianerna åker till Göteborg för att se Khemiris nya pjäs "Apatiska för nybörjare".   Samtliga ungkhemirianer har anmält sig och kommer att åka ner samtidigt den 24 september, vi blir alltså 8 ungkhemirianer på plats! Efter pjäsen...

   Tång   tvåarmat gripverktyg (Bonniers svenska ordbok)   Khemiri har skrivit en text som heter Nationaltång. (Läs den via länken nedan)  Det är en snårig text där flera röster blandas men vi i Uk rekommenderar  texten. Det är en bra läsup...

Khemiri har skrivit en novell som heter ”Försök till kärnfysik”. Vi i Uk har läst den. Jag skulle kunna skriva långt om de känslor som texten skapade, hur jag hörde mitt hjärta ticka nedåt och existensialismen lägga sig över mig. ...

  Ungkhemirianerna fick ett Youtube-tips från en MC Hammer-kännare.   Diskussionerna om hur äkthet/sell-out-diskursen formeras kommer att fortsätta.    /AT ...

Studenter vid Örebro universitet har möjlighet att ta del av en föreläsning med Khemiri som annordnas av Henrik Borgs Minnesfond.   Tisdag   5/5 Jonas Hassen Khemiri   Kl 13:15 Sal HSL1   Det är nu på tisdag och du ska dit.      /AT ...